Uppenbarelsen
Vi satt där på dikesrenen
och de visade mig sina böcker
De hade kommit genom Jakobssons hage
en genväg när de gick hem från skolan
Jag hade väntat på dem för de brukade ta genvägen
och dom var snälla
Nu drack jag deras böcker i klara färger
med djur och blommor och kungar och Moses
Äventyret omslöt mig och jag hisnade
när de försökte stilla min ivriga nyfikenhet
med en kvinnlig ömhet och med mjuka händer
Jag fick se, jag fick fråga, jag fick svar
Havren lyste och var nästan klar att skörda
denna sensommardag då världen blev till
Skolväskorna doftade av körsbärssaft och medvurst
och flickorna doftade svagt av kiss
De var elva, jag var sex och de brydde sig
Jag älskade dem med en himlastormande kärlek
och följde dem sedan en bit på vägen hemåt
men min kärlek tog aldrig slut
Flykten
Hundar ylar i vinden som går
folkvisetungt genom kvällens snår
Nära mitt fönster och nära min hand
darrar en fråga i mörkrets band
Vem följer med och dansar i kväll
dansar i natten till hanegäll
Glöm dina plikter och glöm all lag
dansen äger sitt eget behag
Rosor blommar vid sommarvarm teg
Strån har brutits av flyende steg
Väntan
Svalorna flyger lågt
och hundarna äter gräs
Men regnet kommer inte
Kärlek
Vem vill inte bli älskad
och bli innesluten
i all den värme
en levande
äger
Som en simpel tiggare
sträckte jag mej
en gång efter
kärlek
och bad om nåd
Så överväldigades jag
av din kärlek som
inneslöt mej helt
Jordbävningen
nästan krossade
mej då
Nu lever jag i din kärlek
sedan jorden
blev till
Att älska
Att älska är
att hänföras och
att plågas
att vandra bortåt nya världar
i Vintergatans utkant
att vrida sig
som metmasken på kroken
att tappa all besinning
och bara vara
Efter tio år
Efter tio års tystnad
möter jag en vän igen
Vi har levt i stillhet
under den långa tiden
och uträttat våra
jordiska
sysslor
Nu är hela den långa
tiden borta och
ersatt av en
stilla glädje
Förundran
Skulle jag inte vara förundrad över Gud
över att Gud har uppenbarat sig för mig
och för alla människor
som vill veta av honom
Han uppenbarar sig för alla oss
om vi använder våra fem sinnen
så som det var tänkt
i världen
I naturen som strålar av skönhet
har han gett oss ett bevis
på sin väldiga skaparkraft
Vi får gåvor
I evangeliet har han visat sitt ansikte
som lyser av godhet och medkänsla
och talar till oss
kärleksfullt
I vårt inre finns en röst som ljuder
av glädje när vi gläds
av sorg när vi sörjer
En Guds röst
Skulle jag inte vara förundrad
över att så många
inte vill veta av
Gud
Bortom Ropareberget
Bortom Ropareberget
på den andra stranden finns du
min kärlek
mitt ursprung
mitt mål
Du hör mig i sommarnatten
du ser mig så klart
och du känner mig
utan och innan
och alltid
Om Gud
Det är svårt att tala om Gud
ja det är omöjligt utan att förringa honom
För Gud är stor
Han härskar över ett oändligt universum
och han är historiens skrivare
Han fanns före all tid
och kommer att finnas i evighet
För Gud finns inte tid och rum
Och han är skapare
av allt gott
När Gud skapade människan
så tog han lång tid på sig
för att resultatet skulle bli bra
Han skapade dig
och han skapade mig
oss var och en till sin avbild
Och han gjorde oss gudalika
med en god vilja och
med ett hjärta som
rymmer allt
Sedan överlät han till oss
att säga ja eller nej
till allt det som
hjärtat rymmer
Till ont och
till gott
Bön 1
Jag behöver inte ropa högt från berget
för du som bryr dig om sparvarna
och alla andra småfåglar
du hör när jag tänker
och ser min vilja
och är min väg
till livet
Bön 2
Varför är inte alla gudstjänster lågmälda
och fåordiga
Varför låter det som om vi skulle dansa
kring en guldkalv
Gud du som uppenbarar dig i tystnaden
gör klart för oss
att de många orden och melodierna och
åthävorna
är till för att vi skall komma över vår
försagdhet
När vi vill tillfredsställa hjärtats längtan
efter dig
Poltava
Vårt nederlag är större än vi vet
för det är oberoende av rum och tid
Efter långa marscher
genom kärr och skogar och moras
så kom vi äntligen till stäpperna i söder
Där mötte vi vårt öde
Över 8000 män från norr
låg döda där på fältet
innan juninattens skymning kom
år 1709
Själva döden kan vi aldrig se
men den finns ändå där
som malört
i den dryck vi själva blandar
Med ved och torv och facklor
med vax och fotogen
och stearin
så värmde vi oss
lyste vi oss
länge
Så mötte vi vårt öde
när atomers sönderfall blev villkoret
för värme, ljus och lyx
Efter Tjernobyls sönderfall
så badar vi i cesium
som dödar många
efter 1986
Utgångspunkten
Återvänd till utgångspunkten
när du någon gång gått vilse
i en snårig skog
Ge akt på tecknen
som finns där överallt
innan du startar om på nytt
I dag har du och jag gått vilse
i vår samtids underliga
cancersjuka gudsförgätna
snårskog som består av
elektroniskt vinterklädda träd
som skymmer sikten
Vi tappade kompassen
någonstans på stigarna
och solen syns ej bakom molnen
Vi har gått vilse nu
och detta enda återstår:
Återvänd till utgångspunkten
Minnesluckor
Nu sitter jag i trädgården och minns
Jag minns alla gånger jag fick höra koltrasten om våren
Hans sång finns kvar
Jag minns vårgrönskans glädje
varje år ny och sprakande
Och kaprifolen den vilda gav mej yrsel och drömmar
om sommaren
Vinden ifrån väster smekte mej i kvällningen
och lovade en famn
Jag minns när ett av mina barnbarn såg på mej
och bjöd på smultron
Händerna var knubbiga
Vi delade smultronen
Jag minns
Men alla mina sinnen räckte inte hela vägen
All jordens härlighet var inte nog
Det fanns
det finns
något mer än detta
Varde
Det finns en välsignelse i stillheten
När alla de elektroniska ljuden tystnat
börjar själens dator ett lågmält arbete
Ord och bilder tonar fram
Ja hela videor
blir synliga på skärmen
Och när tystnaden har fällt ridån
så småningom
då börjar Skaparen
att tala ord
till oss
alla
Att recensera
En gång så var jag recensent
och fick betalt
för varje gång jag skrev
Jag tyckte då
det ena och det andra
i blindo
som nästan alla recensenter gör
Nu recenserar jag på nytt
men inte TV och teater
Inte det som alla har och hade
möjlighet att se och höra
Nu vill jag beskriva och berätta
det som inget öra hört
och inget öga sett
- men ej i blindo
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar